Min dag har blivit till en katastrof. Nu vet jag nästan säkert varför min mage är så uppsvälld, jag vill bokstavligen slita ut mina lungor och slå ihjäl mig själv. Jag vill inte ha några mer problem men ändå så dyker de upp, nu ser jag också hur svagt mitt psyke är, bryter ihop totalt och får en stor lust till att skada mig själv.
Kan glädjas åt att jag inte är så tjock som jag är med tanke på magen…
Det jobbiga är att jag inte kan hålla det hemligt eftersom personalen måste veta vart jag åker i stort sett. Visst jag kan åka tidigare imorgon om jag nu får en tid och så på kliniken men problemet är att jag inte hittar dit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar