Forgotten 21 okt

Jag sitter och väntar på någonting men jag vet inte vad, denna dag känns bara så ensam och hopplös, det känns fel att jag ens är här.
Jag känner mig oerhört stor och jag känner mig hemskt less på mitt liv. Det finns så mycket som kan gå fel och jag tycker inte om andras tjatande på mig.

Jag orkar inte ha någon press på mig.

Jag vill inte att det ska gå fel men jag har bristande tilltro.

Jag åkte inte iväg till skolan idag, även om jag borde ha gjort det, allt jag gjorde var att jag skyllde bort det på att jag mår dåligt och för att jag inte har något transportmedel längre som jag kan använda för att ta mig till och från busshållplatsen.
Det är inte det roligaste precis att gå de där 2 km från busshållplatsen när man börjar tidigt och får gå i kylan samt gå vägen tillbaka efter en lång skoldag.