onsdag 27 oktober 2010

RAWR


Dagen är snart här, imorgon flyttar jag alla mina saker ner till Småland.
Imorgon säger jag hejdå till livet på k-rehab, om man nu ens kan kalla det för ett liv.
Jag säger hejdå till låsta dörrar, till up, till permissions ansökan, till droger, till respektlösa klienter, till okända människor, till hemska människor och till ett fåtal vänner.
Jag har packat ner allting förutom de kläder som jag ska ha på mig imorgon samt min dator, allt annat är nedpackat i flyttkartonger och resväskor.
Jag går runt och nynnar på små melodier som en tokig skurk, jag har gjort massor av chokladbollar som jag ska frossa och bjuda på… Personalen insisterade att jag skulle ha något avsked medan jag själv gärna hade varit utan. Men men…
Så för att säga hejdå till mig så käkar vi chokladbullar och spelar spel ^^
Har hämtat min konst alldeles nyligen, ska snart gå ut och kolla om den vita bussen har kommit tillbaka efter sin resa och sedan börja lasta in allting i bussen. Det kommer bli jobbigt men jag tror nog att jag får hjälp med det.
Sen blir det tid för fika med Jari och Philip förmodar jag och personalen med.

Har kollat upp biljetter från norrköping till Stockholm och det verkar som om de går väldigt ofta, en gång i timmen ungefär och det tar inte mer än 1 och en halv timme att åka från Norrköping till Stockholm och de är dessutom inte så dyra så jag tjänar ca 600 på att åka direkt ifrån Nybro med personalen kom kör än att stanna över natten och vänta.
Skillnad:
Det kostar ca 700 kr från Nybro till Stockholm och tar 7 timmar
Det kostar ca 200kr från Norrköping till Stockholm och tar nästan 2 timmar att åka.

Jag tror nog att jag nästan är helt inställd på att åka från Norrköping imorgon.
Det enda som oroar mig är att hitta till Rimbo och till Nybro…
Kan vägen lite halvt om halvt men blir lätt osäker som fan.

När jag sitter såhär och skriver så känner jag riktigt hur det pirrar i mina fingrar. De kan inte vara stilla, jag kan inte sitta stilla och varje mening som skrivs ner känns overklig. Det går inte att beskriva hur skönt det känns inombords. Det går inte att beskriva med ord hur bra jag mår just nu trots den nervositet som kryper inom mig för att vi ska stöta på problem på vägen ner och upp.
Tänk så krockar vi? Tänk så får allt inte plats? Tänk så dör vi? Tänk så behöver jag åka till sjukhuset?
Tänk så missar jag att stiga upp imorgon? Tänk så är det ingen hemma i Nybro när vi kommer dit?

Mycket att små oroa sig för.
Och jag oroar mig för precis allting.

Nu ska jag ut och försöka visa mig så lite som möjligt, fråga om bussen har kommit annars gå in på rummet igen tror jag…
Chao Mjau

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar