Mjaaaaauuuuuuu

Det finns mycket i ens liv som kan gå fel och det är inte min omgivning som är fel utan det är mig det är fel på. Det är alltid mig det är fel på eftersom jag är min värsta fiende, visst finns det onda hemska människor som utnyttjar andra osv men de är inte min värsta fiende utan det är jag själv som skapar kaos i min vardag.
Andra kan skada mig men ingen kan skada mig så som jag kan skada mig själv, jag vet mina brister och där jag är sårbar. Det är bara otur om någon annan träffar mig på den sårbara punkten och ser mig bryta ihop...
Jag är djävulen i fårakostym och jag är min värsta fiende.
Jag förstår kanske varför ingen orkar med mig i längden eftersom jag är så krävande att vara med eftersom jag är så negativ och väldigt dum mot mig själv.
Det måste ju finnas en anledning till att ingen stannar kvar i mitt liv eftersom jag har en *dålig* attityd till allting som rör sig, speciellt mig själv.
Jag klandrar mig själv för det lilla minsta som att jag råkade blåsa ut ljuset för hårt så att det kom stearin överallt, eller om jag gick fel med min karaktär på wow så klandra jag mig själv och kallar mig själv för jävla f'tta...
Jag är djävulen själv.